Tele2
2007-09-04
UTTALANDE 14/2007 - Dnr 09/2007
den 4 september 2007 angående påstått stötande TV-reklam för Tele2 mobil
Anmälare
Privatperson
Svarande
Tele2 Sverige AB, Kista
MERs avgörande
MER finner inte anledning att rikta någon anmärkning mot den påtalade reklamen av de skäl som anmälaren angett.
Bakgrund till anmälan
Tele2 har i sin marknadsföring av mobiltelefoni använt sig av en serie reklamfilmer. I en av filmerna ser man ett ungt par som knappt hinner innanför dörren innan de börjar slita av sig kläderna. De lägger sig i sängen och smeker och kysser glupskt varandra då först hans och sedan hennes mobiltelefon piper till. Utan att direkt avbryta vad de håller på med sträcker de sig efter telefonerna samtidigt som texten ”Beroende?” visas. Filmen avslutas med uppmaningen ”Ta en titt på våra priser” samt en bild på Tele2s logotype.
Anmälan
Anmälaren menar att barn inte skall behöva bevittna när ett naket par har sex och att Tele2 därför med stor marginal gått över gränsen i sin TV-reklam för Tele2 mobil.
Svaromål
Tele2 Sverige AB har bestritt att reklamfilmen skulle strida mot artiklarna 1 och 2 i Internationella Handelskammarens (ICC) Grundregler för reklam och till stöd för detta anfört huvudsakligen följande.
Tele2 beklagar att anmälaren har uppfattat reklamfilmen som stötande. Syftet med filmen är att illustrera hur viktigt det har blivit med kommunikation och att mobiltelefoni, fast telefoni och Internet får en allt större betydelse – så stor att många väljer att genast, oavsett vad de håller på med, se efter vem det är som SMS:ar eller ringer.
Den aktuella filmen, som ingår i en serie, återspeglar detta beteende på ett humoristiskt och tillspetsat sätt, samtidigt som den framför en poäng: Varför betala mer än nödvändigt?
Filmen har inte sänts i samband med att barnprogram visats på de aktuella TV-kanalerna.
MERs bedömning
Anmälan aktualiserar en bedömning enligt artikel 1 och 2 i ICCs Grundregler för reklam, där det bl a anges att reklam inte får vara stötande eller innehålla framställning i ord eller bild som strider mot vad goda seder anses kräva.
Bedömningen enligt aktuella delar av de nämnda artiklarna grundar sig i viss mån på smak med påtagliga inslag av subjektiva värderingar. Någon entydig objektiv måttstock i detta hänseende kan knappast sägas existera. För att det subjektiva inslaget vid bedömningen inte skall bli alltför stort bör enligt MERs praxis grundreglerna i dessa delar tolkas så att de tar sikte på framställningar som flertalet eller i vart fall ett stort antal konsumenter uppfattar som stötande eller oförenliga med goda seder. En reklamframställning strider mot grundreglerna om den bedöms bli uppfattad som vulgär, tarvlig eller annars klart opassande. Enbart det förhållandet att en framställning kan väcka antipatier hos mottagaren är inte tillräckligt för att grundreglerna skall anses vara åsidosatta.
TV-reklamen visar en scen som knappast kan uppfattas som annat än förspel till ett samlag. En sådan scen kan ofta uppfattas som stötande av många som kommer i kontakt med reklamen. Detta gäller särskilt om den sänds vid tider då många barn tittar. Utformningen av reklamen samt omständigheterna i övrigt kan dock medföra en annan bedömning.
I detta fall har reklamen enligt vad som framkommit företrädesvis sänts i anslutning till sådana program och vid sådana tider då barn endast i begränsad utsträckning finns bland tittarna. Det krav på extra försiktighet som måste iakttas vid reklam som kan antas ses av ett stort antal barn gör sig därför inte gällande.
Scenen i filmen har visserligen getts en utformning där de agerande personernas uppträdande och tydliga begär efter varandra av många tittare otvivelaktigt kan upplevas som påträngande. Men scenerna har enligt MERs uppfattning ingen sådan pornografisk utformning eller prägel som mera allmänt hade kunnat uppfattas som tarvlig och vulgär.
Att parets aktiviteter störs av de ringande mobiltelefonerna och att den vars telefon ringer sträcker sig efter telefonen utgör ett slags situationskomik. Detta måste stå klart för var och en som ser TV-reklamen, även för dem som inte i och för sig uppskattar humorn i inslaget eller finner detta irriterande av andra skäl.
Sammantaget bedömer MER att TV-reklamen för tittare i allmänhet inte upplevs som vulgär, tarvlig eller eljest klart opassande. Reklamen kan därför inte anses stötande och stridande mot goda seder på det sätt som avses i grundreglerna.