Operation Great Exodus
2005-06-07
UTTALANDE 6/2005 - Dnr 26/2004
den 7 juni 2005 angående annons för insamlingsverksamhet som påståtts vara stötande
Anmälare
Privatperson
Svarande
Operation Great Exodus (OGE), Sölvesborg
MERs avgörande
MER finner inte anledning till anmärkning mot den påtalade annonsen på de grunder som anförts i anmälan.
Bakgrund till anmälan
Operation Great Exodus, OGE, har i tidningen Dagen satt in en annons med rubriken ”En jude dog för dig”, följd av en rubrik i mindre stilgrad, ”Nu behöver det judiska folket din hjälp”. Annonstexten löd:
”Det som ni gjort mot dessa mina minsta bröder”, sa Jesus, ”har ni också gjort mot mig”. Hungriga, hemlösa, slagna och satta i flyktingläger, väntar 15 000 messianska, etiopiska judar på att få återvända hem till Israel. Dessa, vår Herre Jesus minsta bröder och systrar, behöver idag din hjälp.
Tack för att du hjälper oss
Tommy Lilja
I annonsens bakgrund fanns en Davidsstjärna inlagd. Vidare fanns en bild av boken ”Judarna – evighetens hjältar” av Tommy Lilja, och därintill texten ”Få bakgrunden till varför vi hjälper det judiska folket hem till Israel”. I övrigt förekom bl a ett postgironummer; ett s k 90-nummer.
Anmälan
Den aktuella annonsen är en av flera som har till syfte att samla in medel för att bekosta judars återflytt till Israel.
Anmälaren menar att man inte behöver vara religiös för att känna till att Jesus av en stor del av mänskligheten anses vara Guds Son. Han uppfattas som en betydelsefull person när det gäller såväl humanism som rättvisa, och han betraktas allmänt som kristendomens ursprung.
Det är Jesus som åsyftas i rubriken ”En jude dog för dig”, och det är också hans ord som återges i texten. Jesus har dock inte kunnat tillfrågas om han ställer upp på denna sin medverkan. Anmälaren anser att OGE snyltar på Jesus och Jesu gärning i sin insamling för judars återflytt till Israel, en återflytt som till stor del sker på bekostnad av palestinska hem. Frågan om judars återvändande till Israel har många bottnar.
Jesus har aldrig gjort skillnad på människor. Han tar inte ställning för vare sig judar eller palestinier – han väljer alla! Anmälaren anser dock att OGE i sin marknadsföring låtit Jesus ställa sig på judarnas sida – man har t o m lagt in Davidsstjärnan i annonsens layout.
Anmälaren menar att det för människor för vilka Jesus är en religiös förgrundsgestalt är nästintill kränkande att han utnyttjas i marknadsföringen av en insamling som syftar till att återföra judar till Israel. Man behöver inte ta politisk ställning i Israel-Palestinafrågan för att inse detta – det räcker med att Jesus historiskt, religiöst och kulturellt sett är en av mänsklighetens viktigaste personer.
Svaromål
OGE har varken bestritt eller medgett anmälarens anmärkningar utan överlåtit till MER att självt ta ställning till om rådet är behörigt och om annonsen är stötande.
MERs bedömning
MER finner anledning att först ta ställning till sin behörighet att pröva den påtalade annonsen. Rådet har inte tidigare behandlat anmälningar mot annonser för insamlingsverksamhet och ställs nu dels inför frågan om och i vilken utsträckning rådet är behörigt, dels inför frågan om och i vilken utsträckning ICCs marknadsföringskoder – i första hand Grundregler för reklam – är tillämpliga på annonser och annan marknadsföring för sådan verksamhet.
Insamlingsverksamhet utgör i ett offentligrättsligt perspektiv – t ex vid tillämpning av marknadsföringslagen – inte reklam/marknadsföring. I den inte helt ovanliga situationen att givaren/kunden erbjuds någon form av produkt – almanacka, julkort, brevmärken o d – föreligger dock marknadsföring. Inom ramen för MERs verksamhet och vid tillämpningen av ICCs marknadsföringskoder har dock begreppen reklam/marknadsföring inte alltid samma innebörd som de har vid tillämpning av lag. Begreppen kan således här ges en vidare innebörd.
OGE är inte medlem i Frivilligorganisationernas Insamlingsråd (FRII)s.
Med tanke på frågans principiella betydelse och mot bakgrund av att rådet samtidigt med detta ärende behandlat ett annat ärende rörande en insamlingsannons från en medlem i FRII (Uttalande 5/2005) har MER ändå dels tagit del av FRIIs etiska riktlinjer, dels berett FRII möjlighet att inkomma med synpunkter i ärendet.
Genomgången av FRIIs riktlinjer har visat att det finns en påtaglig värdegemenskap beträffande vilka etiska principer och regler som det samlade näringslivet anser bör gälla vid reklam/marknadsföring och de principer som FRII anser bör gälla för ”reklam/marknadsföring” av insamlingsverksamhet även i de fall åtgärderna av formella skäl inte skulle omfattas av marknadsföringslagen. FRII har i yttrande till MER ställt sig positiv att MER granskar även ärenden gällande ”reklam/marknadsföring” av insamlingsverksamhet (se uttalande 5/2005).
Mot bakgrund av vad som framkommit finner MER att anmälarens anmärkningar skall tas upp till behandling. De aktualiserar en bedömning enligt artikel 1 och 2 i ICCs Grundregler för reklam, där det bl a anges att reklam inte får vara stötande eller innehålla framställning i ord eller bild som strider mot vad goda seder anses kräva.
Den påtalade annonsen återger Jesu ord. Oberoende av egen religiös bekännelse torde så gott som alla läsare av annonsen vara medvetna om Jesus-gestaltens centrala betydelse för kristendomen. I rådets praxis (t ex uttalande 6/94) har betonats att användning av religions-, tros- och livsåskådningssymboler fordrar viss varsamhet. Det ligger dock i sakens natur att sådant hos olika individer lätt kan väcka starka känslor av skilda slag och kan uppfattas på olika sätt.
Samma synsätt gör sig gällande vid reklam som vädjar om bistånd till nödställda eller för andra välgörande ändamål. Vid sådan reklam finns således principiellt inte några invändningar mot att använda religiösa argument eller trosrelaterade framställningar. Men utformningen av reklamen måste ske med viss försiktighet. Först om de som exponeras för reklamen mera allmänt kan antas uppfatta den som stötande kan framställningen sägas strida mot god affärssed.
Även om enskilda personer kan uppfatta den påtalade annonsen som blasfemisk och därmed som stötande och stridande mot god sed bedömer MER att annonsen inte av flertalet personer i målgruppen kan antas uppfattas på sådant sätt. Den kan därför inte anses stötande eller stridande mot god sed på det sätt som avses i artiklarna 1 och 2 i Grundregler för reklam.